Sen inlägget Dagens fonologi-lektion, har jag hunnit höra ett radioprogram i serien Språket (finns på SR play) om just sj-ljudet. Intressant och bra. Men där användes inte termen fonem, vilket jag tyckte var lite synd. Kanske trodde programmakarna att det skulle krångla till det för lyssnarna om de använde denna term. Men jag tror tvärtom att det är fördjupande och klargörande. (Och dessutom vet jag ju att ni, kära läsare, håller betydligt högre intellektuell klass än Språkets kreti och pleti-lyssnare…).
Definitionen av fonem än en gång: språkets minsta betydelseskiljande ljudenhet.
Det spelar ingen roll för betydelsen om man uttalar sj-ljudet i t.ex. ordet skjuta med bakre (tungans position i munnen i förhållande till gommen), sydsvenskt ångloks-sje eller nordsvenskt främre sj-ljud (eller fint fruntimmers-sje för den delen). Det är fortfarande pangpang-verksamhet vi pratar om. Det finns olika uttalsvarianter av sj-ljudet (allofoner), men vilken sådan variant vi använder påverkar inte ordets betydelse.
Men om vi bara ändrar på ett fonem i skjuta, byter ut sj-ljudet mot ett tj-ljud i ordet, ja då “blir det andra rövar att tjuta i” (som en god väns mormor brukade uttrycka saken). Genom att byta sj-ljudet mot ett tj-ljud får vi ett helt nytt ord med en helt annan betydelse. Fonemen är ju betydelseskiljande, som sagt.
Några fler dylika minimala ordpar, som bevisar att sj-ljudet och tj-ljudet är olika fonem: chock – tjock, skela – kela, skinna – Kinna, skyla – kyla, stjärna – kärna, sköra – köra. Ännu fler exempel här.
Är det inte fenomenalt fantastiskt, att med hjälp av blott 36 (alt. 27) betydelselösa (de bär ju ingen betydelse i sig själva; /sj/ eller /tj/ betyder ingenting) men betydelseskiljande fonem i svenskan kan vi bilda i princip hur många betydelsebärande ord som helst!!! Alla människans verbala språk fungerar på samma sätt.
Samma sanslösa underverk gäller för övrigt för fonemens skriftliga motsvarigheter, bokstäverna. Det svenska alfabetet har 29 bokstäver, med vars hjälp vi kan skriva alla miljoners miljoners ord vi kan komma på. Alla alfabet bygger på samma grundprincip: en bokstav för varje fonem.
Liked this post? Follow this blog to get more.