Ja, det vill säga, från och med påskafton. På långfredan är det ju inget glattskoj precis. Då ska man hålla sig lugn och absolut INTE skjuta några påsksmällar. Det gjorde vi faktiskt inte där jag kommer ifrån (SV Småland). Sen på påskafton sköt vi massvis, allra helst i den sadistiske rektorns trädgård. Vi valde då med förkärlek sådana smällare som spred så mycket papper omkring sig som möjligt vid detonationen, t.ex. kinapuff (tigerskott och pumaskott var ju annars att föredra, small mycket bättre; ingen jäkla puff, utan en rejäl knall). Den fete rektorn kom då i regel ut och skrek efter oss, och jagade oss. Det var det allra kuligaste. Han var så fet och långsam att han inte hade någon som helst chans att fånga oss.
Det där med att inte skjuta på långfredag förklaras delvis av att jag faktiskt var religiös på den tiden. Trodde på gud så det bara knakade om’et. Men kanske hade vi inte skjutit våra smällare även om vi varit hedningar eller icke-troende, kan jag tänka. Fanns nån slags allmän vördnad för gamla traditioner på den tiden. Nuförtiden tycker jag hjärtligt illa om såväl gud som hans institutionaliserade kyrkor. Så hade jag haft några smällare eller raketer idag är det inte omöjligt att jag avlossat dem på den långa fredagen som nån sorts demonstrativ protest. Möjligtvis.
Men var inte oroliga. Skulle aldrig falla mig in att slösa pengar på några som helst pyrotekniska produkter idag. Jag är totalt passiviserad och fredlig och luktar mest på blommorna, som tjuren Ferdinand. Här är några påskblomster jag nosat på:
Liked this post? Follow this blog to get more.