Pingviniskt

Nåt ska man ju göra i dessa coroniserade tider. Så jag tänkte: Jag spelar in en hemmagjorder låt. Jag gör om lägenheten till en hemmastudio och gör en hemmavideo. Sagt och … nja, det tog ett bra tag innan det blev gjort, för jag har aldrig gjort nåt tockent förut. Men framåt halvtietiden bidde det det häringa:

Pingvin


Pingvin, pingvin
vit o svart i frack så fin
Pingvin, pingvin
vaggar vaggar fram med värdig min


Som en spolformad pil igenom vattnet – pow!
men som en vaggehoppeklump på land
löjets skimmer, mobbvarning, visst, det ser skitlöjligt ut ibland
Det är fett orättvist, inte valt det här, jag gör så gott jag bara kan
men rund och fet, fötterna därbak, då blir det svårt o gå som en man


Jag drömde jag flöge som en rymdraket uti eterns blå ocean
jag segla, jag dök, lekte med polarna som värsta aerotoman 
jag loopade o rollade, vi kändes som förtrollade, uppåt steg som en sol
men pannkakener, pladask mina drömmar, i Antarktis iskalla pool


Men värst ändå, det hetnar och hetnar ingen vet var det ska ta slut
om isen bara fortsätter smälta som nu blir det ont om vägarna ut
jag tror jag gör som polaren Pablo seglar isflak till paradisö
köper parasoll, glömmer gammalt groll, lapar sol o övar mig att dö


Pingvin, pingvin
vit o svart i frack så fin
Pingvin, pingvin
vaggar vaggar fram med värdig min

Fler fina bilder från Falklandsöarna, pingviner och annat, på Flickr.

Huvudsvålsmigrän?

Vid enstaka (men dock återkommande) tillfällen drabbas jag av partiell ömhet i huvudsvålen. De drabbade delarna av skallen kan variera; just nu sitter ömheten ungefär i nordväst, snett uppåt, över vänster öra, typ. Från vanligtvis välunderrättad källa (om än i detta fall något osäker) erfor jag igår, att denna smärtförnimmelse skulle kunna vara ett symptom på ett slags yttre migrän. Det rör sig alltså inte om någon inre huvudvärk, vilket jag trodde var ett oavvisligt krav för diagnosen migrän. Har möjligen någon av mina bloggläsare förklaringen till mitt lidandes mysterium?

Heaven bound

Det är några år sen nu jag fick vetskap om ett fint och bekvämt sätt att ta sig till himlen, tågledes nämligen. Så här i påsk- och coronatider kan ju fan själv bli religiös, varför det finns skäl att påminna om saken. Dessutom sprang jag vid dagens promenad helt oförhappandes på en skylt som tycktes varna för (eller tipsa om) denna lodräta tågförbindelse:

Låten People Get Ready, här i en fantastisk version med Eva Cassidy, ger ytterligare upplysningar om hur det hela går till:

spotify:track:2EiJyKDeF7rLvXg90L4smP

…eller:

People Get Ready
Eva Cassidy

People get ready
There's a train a-coming
You don't need no baggage
You just get on board
All you need is faith
To hear diesels humming
You don't need no ticket
You just thank the Lord
Yeah yeah yeah

People get ready
For the train to Jordan
Picking up passengers
From coast to coast
Faith is the key
Open the doors and board them
There's room for all
Among the loved and lost

Now there ain't no room
For the hopeless sinner
Who would hurt all mankind
Just to save his own
Have pity on those
Whose chances are thinner
'Cause there's no hiding place
From the Kingdom's throne

Ohh people get ready
There's a train a-coming
You don't need no baggage
You just get on board
All you need is faith
To hear diesels a- humming
You don't need no ticket
You just thank the Lord
Yeah yeah yeah

I'm getting ready
I - I'm ready yeah yeah yeah
Oh I'm getting ready oh - oh
I'm ready yeah

Vårhimmelsång

Då ljöd en sång från himmelen så skön som inga flera

Det var den lilla lärkan grå, så svår att observera…

Jag vet inte om det är bra eller illa… men den lilla lärkan grå är inte lika svår att observera längre som på Birger Sjöbergs tid (citatet ovan från “Den första gång jag såg dig”, ur Fridas bok, 1922). Teknikens under…  Ingår väl i avförtrollningen av världen (Die Entzauberung der Welt, Max Weber, kring förra sekelskiftet), kan jag tro. Aber sheiße das Gleiche (skit samma), jag tycker det är magiskt ändå! Lärksången, menar jag. Inget sinnesintryck ger mig sådant intryck av vår (VÅÅÅR!) som sånglärkans jublande sång däruppifrån… Och den ska pågå ständigt, som ett ackompanjemang till allt det andra som händer när livet återvänder i april. Det gjorde den också för inte så länge sen, men nu är 80 procent av de svenska sånglärkorna borta, i det moderna jordmissbrukets tecken. Men i kärnbiotoperna finns den kvar, som på Morups Tånge, strax norr om Falkenberg. Så här låter den:

Song of protest

Sorry C (and I do NOT refer to the Mexican beer with the same name), but this is how I feel about you…
Just one out of far too many million Corona prisoners in the world right now.
Corona Corona
(melody: Corrina Corrina, trad)

Corona Corona why do you stay so long
Corona Corona why do you stay so long
Ain’t had no loving, gal, since you came along

Corona Corona, you were gone last night
Corona Corona, you were gone last night
Came back early this this morning, you know it just ain’t right 

Corona Corona
Corona Corona
Corona Corona
I hate you so

Oh oh Corona, millionkiller across the sea
Oh oh Corona, millionkiller across the sea
Stay away from me babe, stay a million miles from me

Got a bird that whistles, got a bird that sings
Got a bird that whistles, got a bird that sings
But I also got Corona, life don’t mean a thing

Corona Corona
Corona Corona
Corona Corona
I hate you so

Corona Corona, killer flu on my mind
Corona Corona, killer flu on my mind
I’m a-thinking about you babe, just can’t keep from crying

Hate and shun Corona, tell the world I do
Hate and shun Corona, tell the world I do
I pray every night Corona will shun me too

Oh Corona stay away from my home
Oh Corona stay away from my home
I’m mighty tired of you babe, please leave me alone

Corona Corona
Corona Corona
Corona Corona
I hate you so

Hornborgasjön

I regel brukar jag undvika det visserligen spektakulära spektakel som kallas “trandansen vid Hornborgasjön”. Det finns så mycket annat att se vid denna superba fågelsjö. Nu var ju emellertid förutsättningarna i år en smula annorlunda; så här i coronatider kunde man tänka sig att antalet trantittande jippoturister skulle ha minskat, medan mängden tranor rimligen inte påverkas av den pågående virala krisen. Dessutom: Vädret behagade denna dag (27 mars 2020) visa upp sig från sin absolut bästa sida: sol och klarblå himmel, nästan 12 grader varmt och föga vind. Alltnog, förutsättningarna var gynnsamma nog för att resultera i ett besök vid Västergötlands Lake Nakuru. Fler bilder på Bilder.

Ordförklaring

På icke förekommen anledning vill jag gärna förklara innebörden av förra inläggets rubrik “walking the toad”. Walking the toad, sv övers: Gående paddan / Att gå paddan kan vara lika med att utföra en speciell dans, vars ursprung är omtvistat. Rörelsemönstret påminner om den “jenka-dans” som var populär en kort tid på 1960-talet, men då utan de hopp som förekommer i jenkan (naturliga paddor, så att säga, hoppar ju heller aldrig, till skillnad från grodor, som, som bekant, plägar skjuta ifrån med de kraftiga bakbenen och företa avsevärda skutt i akt och mening att ta sig fram här i världen.)

Vanligtvis torde dock “walking the toad” tolkas metaforiskt, ungefär liktydigt med att “mödosamt traska sig fram genom livet”, en fot i taget, typ, eller, i paddans fall, en fot (bakben) och en arm (framben) i taget.

J.T. & The Soggy Bees framför stundom en melodi betitlad just Walking the Toad. Som en speciell service till bloggens läsare har den fullständiga texten till detta musikstycke tillhandahållits å undersidan Låttexter å denna hemsida.

P.S. Nya tänkvärdheter i Tänkebok. D.S.

Walking the Toad

En gång skall stenen 
du krälar under
lyftas från dina skuldror
En gång skall molnet 
som regnar småspik på ditt huvud
försvinna
Och ljudet du hör
skall komma från alla tomma ihåliga år
som krossas mot marken där du går