Var dag den första

Minns att farsan vid nåt tillfälle menade på att det inte va lönt att plantera nån häck eller träd eller vad det nu va som skulle planteras, eftersom han snart skulle dö i vilket fall som helst. Nä men farsan, sa jag, du ska väl inte leva som om var dag va den sista? Man måste leva som om var dag va den första, sa jag, och låtsades va levnadsklok som fan. Den som planterat ett träd har inte levat förgäves, kinesiskt ordspråk, carpe hela jäkla dan (o natten med, för den delen), osv osv. Jo jo, det låter sig sägas, det där. Inte lika lätt att leva upp till alla gånger. Alltnog, av det där blev en liten låt sisådär tio år senare:

Kompbilderna mestadels hämtade från New Orleans, vid tiden för Mardi Gras, februari 2016.
Att leva som om var dag var den sista -
låter desperat
Som vore man rädd att mista
allt skräp man skrapat ihop
Som vore nåt mindre tillspillogivet
av att under en enda dag
girigt söka leva resten av livet
Nej, nej, mycket större då
att leva som om var dag var den första
Som om var dag var den första

Som vore det helt naturligt
att stiga med solen ur sängen och törsta
Att känna, ana, dansa sinnenas dans
här och nu, så alldeles nog
inte önska sig bort någonstans
Förundras över vardagens ting
som glimmar och blänker runt omkring
verkligen möta dom mänskor man möter
Ja, ja, att verkligen veta:
den som fortfar att leta
han finner
Han finner till sist det han söker

Var dag den första
Stiga med solen
och törsta
Var dag, varje dag
Den första, den största
Varje dag,
Varje dag dag dag

Att leva som om var dag var den första
Att stiga med solen ur sängen och törsta
Ja, ja, att verkligen veta
den som fortfar att leta
han finner till sist det han söker

Liked this post? Follow this blog to get more.