Tinget i sig

Vill gärna göra lite reklam för Tänkebok, under Mina texter, på denna hemsida. Där återfinns funderingar, formuleringar och citat som på olika sätt fångat min uppmärksamhet. Nöjsam läsning och funderingsunderlag, enligt min ringa mening. Här ett exempel:

- Har du sett min gamla kniv? Titta här, den är urgammal, säkert ett par tusen år.
- Ja, fast den ser onekligen betydligt yngre ut än så... Är den verkligen så gammal?
- Jajamen. Fast det förstås, farsan var tvungen att byta ut skaftet, för det gamla var liksom ankommet...
- Jaha ja...
- Ja, och så var jag tvungen att sätta dit ett nytt blad för ett tag sen. Det gamla var alldeles rostigt och dant. Men det är samma kniv! Minst två tusen år gammal...


Intressant historia som tydligen förekommer i ett flertal kulturer i lite olika versioner. Hur mycket kan man byta ut och ändå behålla identiteten? Handlar det om knivens idé? Föreställningen om kniven? Eller är det till och med ett exempel på distinktionen mellan tinget i sig (Immanuel Kants Das Ding an sich), som vi inte kan veta något om,och tinget för mig, så som vi uppfattar det med våra sinnen? 

Jämför t.ex. med gamla rockband som säger sig fortsätta att existera och framträda, fast kanske alla de ursprungliga medlemmarna är utbytta. På vilket sätt är det då samma band?

Liked this post? Follow this blog to get more.