Mot Chimborazo!

Chimborazos topp, den punkt på jordens yta som befinner sig längst bort från dess kärna.

Ja, jag tyckte det var en smaskbraskande rubrik: Mot Chimborazo! Nu ska jag inte på något sätt kliva upp på denna utslocknade vulkantopp, inte alls. Därtill är åldern för hög och astmatismen för svår. Men faktum är att vi (liten fotoresegrupp) på vår resa till Ecuador skall ta oss upp till 4.800 meter över havet (med buss), med option på 5.000 meter medelst apostlahästarna, för den som är hugad därtill (jag är ohugad). Från denna punkt skall vi kunna betrakta Chimborazo på närafjärran håll (såvida nu inte alltihop är insvept i moln förstås). Resan startar tidigt i morgon bitti.

Kom att tänka på gamle Ekelut och hans undersköna dikt Eufori, som jag ofta gör när jag ska iväg nånstans lite längre. Saxar ur den:

Som vore det sista kvällen före en lång, lång resa:
Man har biljetten i fickan och äntligen allting packat.
Och man kan sitta och känna de fjärran ländernas närhet,
känna hur allt är i allt, på en gång sitt slut och sin början,
känna att här och nu är både ens avfärd och hemkomst,
känna hur död och liv är starka som vin inom en!
[…]
och allt som var outsägligt och fjärran är outsägligt och nära

Med ena benet i Ekelöfs dikt skaldar jag så för kvällen:

Som vore det sista kvällen före en lång, lång resa,
nej, det är sista kvällen före en lång, lång resa
Jag sitter vid kvällsvardsbordet med resterna av den krämiga kokosgryta
med spenat och kikärtsfräs som jag tillredde igår
Jag har biljetten i ryggsäcken och äntligen nästan allt packat
Jag kan förvisserligen ana de fjärran ländernas närhet
förnimbara genom magpirr i den högre skolan bl.a.
Huvet är fullt av detaljerade hugskottspolar hit och dit
om vad jag inte får glömma att komma ihåg
Och visst är allt (vad nu det är för nåt?) till stor del i allt,
på en gång på många sätt både sitt slut och sin början
visst är här och nu på Söderljungsgatan både min avfärd och min hemkomst
[…]
Och visst är allt (en hel del i alla fall)
åtminstone något mer åt outsägligt och nära-hållet
än det outsägligt och fjärran-läge
det (allt, alltså) annars med förkärlek intar

Men låtom oss nu inte på något sätt
ta ut något i förskott
Var dag har nog av sin egen glädje

Liked this post? Follow this blog to get more. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.