Besökte Falsterbonäset idag. Bittert kall nordostlig vind; inte så stark, men bitande bitter, som sagt. Men längst ut på udden, med utsikt mot den evigt föränderliga Måkläppen, i skydd av vindskyddet där, kom jag i samspråk med en man från Linköping. Fågelskådare förstås, men också konstnär visade det sig. Och en mycket god sådan, närmare bestämt! Det förstod jag när han visade mig sitt Instagram-konto. Se bara.
Jag var kanske inte helt stum av beundran, men inte långt därifrån… Men lite blygt stammade jag ändå fram att även jag… Jo, att även jag strävar lite åt det konstnärliga hållet, men inte med akvareller då, utan med fotografier. Ja, att skapa någon sorts estetiskt verksam form (konst) är faktiskt det ultimata målet med mitt bildmakeri, om jag ska vara ärlig.
Här en bild från dagens skärfläckemöten, som jag tycker bär syn för sägen:
Liked this post? Follow this blog to get more.