Into Harmonious Blues

De 16 dagarna ombord på Aglaia, ett medelstort containerfartyg (ca 4.000 containrar max) mellan Hongkong och Auckland, Nya Zeeland, var underbara. Det var första lastbåtsetappen av tre på min resa Jorden runt utan flyg. Man kan likna det vid en typ av retreat: Helpension med god mat, inga obligatoriska göromål, total frihet att göra vad jag ville. Men sådant kan förstås också vara smått ångestskapande och ett riktigt helvete för den rastlöse. I sysslolöshet och lugn gror och växer emellertid i lyckliga fall kreativiteten. Så var det för mig på Aglaia. Vädret samarbetade också; det var sol och blå himmel mest vareviga dag. Flera av de texter jag skrev då har jag sedan, långt senare, gjort låtar av, bl.a. Into Harmonious Blues. Det är en lyckligt sjögräsvajande låt; “blues” betecknar inget vemod här, utan står för olika nyanser av blått hav och blå himmel. (För mer om livet ombord Aglaia, se bildgalleri på Mina resor.)

Into Harmonious Blues


Into harmonious blues
where master windward rules
sail away your soul
nothing to lose
If I could choose:
Harmonious blues
Where the sun’s going down
and rising
On the horizon
Oh horizon!


Into the blue nothingness
Away from the gray lotsofthingsness
Into the clear and simple
where the ship is my focus temple


Where nothing else matters
nothing else shatters
nor even my mind alters or stirs
from the eternal spotless circular wisdoms of the universe


Into harmonious blues
where master windward rules
sail away your soul
nothing to lose
If I could choose:
Harmonious blues
Where the sun’s going down
and rising
On the horizon
Oh horizon!


And nothing else in sight of my eye
under white flying clouds in the sky
’xcept foreverly rolling blue seas
and softly soothing breeze


Where the lofty high up aboves
With their lovingly long lost wandering doves
Meet the for ever and ever same belows
Way down deep, where nobody knows

Liked this post? Follow this blog to get more.