Nu har jag börjat packa för hemresan. Startar 15.30 från Green Bay Airport, mellanlandar i Chicago och Bryssel, landar i Göteborg 17.25 i morgon kväll. Om allt går som beräknat, vill säga. Det blir 26 timmar restid ungefär. Att dra ifrån: de 7 timmar jag vann på hitresan förlorar jag tillbaka nu. Återstår 19 timmar. Plus den tid det som går åt för att ta sig härifrån till flygplatsen (2 tim) och hem från Göteborg. Inget man ser fram emot precis. Betydligt finare och upplevelserikare att åka lastbåt över Atlanten, som jag gjorde 2017.
Det här ska jag skriva i minnesboken innan jag far, tänkte jag. Det är ett s.k. akrostikon, där första bokstäverna på raderna läses vertikalt som titeln på dikten, kan man säga.
To see summer give way to early fall
Hearthealing hopes of the horizonous sky
Epiphany voices of the soughing woods
Life is deep and simple here
All you need is everywhere
Keeping in touch with the starlit night
Eating and drinking the sunwarmed day
Emerald leaves still, every one of them seriously taken
Xylophones of migrating birds in the air
Pockety picking of acorns and cedar cones
Every scooting little squirrel joyfully doing its duty
Roaring of the mighty Michigan waves
Intimate whispering of the lilting wavelets
Extracting all of nature’s tasty sounds and sights
No man nor woman is an island here at the
Cureton Cliffs where timeless life can be lead in the lee of
Everlasting moment memories of what was, is, and once will be
P.S. Mina vänner, som jag bor hos, heter Cureton. D.S.
P.S.2 Kolla gärna in resultatet av vad jag ägnat mig åt mycket under mina dagar här, fotostrosning nämligen. Bland det bästa jag vet nuförtiden. Finns att se i albumet SummerFall in Door County, på Flickr. D.S.
Liked this post? Follow this blog to get more.