Halvblinda igelkotten jag
försynt i lövhögen lever
Nosar mig fram
Tassar lågmält
mina rundor
Mumsar omnivoriskt
på det jag finner
En jordlöpare där
En tvestjärt där
Undviker tvåbeningarna
Om ändå slika möter
kurar boll
med taggarna ut
Ligger stilla
väntar
Vill slippa dem
Vill vara ifred
Hatar
enfaldsidigt välordnade
gräsmatteöknar
Älskar
fruktsamt stökiga
multihullerombuller
Utomtaggs
stora onda världen
inomtaggs
lilla mjuka livet
Halvblinda igelkotten jag
försynt i lövhögen lever
Misstrogen taggbollskurare
Godtrogen medtaggssmekare
Liked this post? Follow this blog to get more.
Vilken Kotte! Tänk att en gång har alla skygga taggisar vari mjuka som gummibollar, lullat omkring utan eftertankar, beskyddade av någon som är mammastor och taggtrådsvass . Har alla minnen kvar av den tiden , nån gång, mån tro ?
Ja, “varenda kotte” säger man ju, i betydelsen “varenda människa”. Tänkte inte på det när jag skrev dikten. “Kotte” kan betyda “människa, varelse, person, (litet) barn”, osv. Och finskans “kotti” betyder “liten pojk”, lärde jag mig nyss.