Gäss te dej – idag och yesterday

När jag var liten (började med fåglar 1962) var grågåsen en ganska ovanlig syn i Sverige (i alla fall i de delar av landet där jag höll till). Nu finns den överallt. I Hornborgasjön är det grågåsen som skapar intrycket av näst intill superrik afrikansk fågelsjö (Lake Nakuru…), när det stora flertalet tranor flugit vidare, norrut eller söderut, beroende på årstid. Jag var vid den fina fågelsjön Draven i Småland häromdagen: tusentals grågäss.

På 60- och 70-talet var den mångtaligaste gåsen sädgåsen, som passerade förbi södra Sverige vår och höst. De där vildgässen, med Akka i spetsen, som Nils Holgersson och hans gåskarl slog följe med, lär ha varit sädgäss.

Kanadagässen fördes in i landet på 1930-talet av Bengt Berg. De förmerade sig och var framgångsrika, men har aldrig varit så talrika som grågässen är idag, långt därifrån.

En annan gåsart som ökat kraftigt är den vitkindade gåsen. Den häckade förr enbart på arktiska breddgrader; Novaja Zemlja och liknande platser. Nu är den oerhört mångtalig i vårt land under sträcktiden, vår och höst, och häckar dessutom på många ställen i Sydsverige.

Jag har inte hört någon plausibel förklaring till dessa stora förändringar i den gåsliga faunan i Sverige. Är det någon som vet?

Grågäss

Liked this post? Follow this blog to get more.