Här har vi, som alla ser, en nymf av grön bärfis, en palomena prasina. Jag associerar omedelbart till Carl Michael Bellmans Fredmans Epistel No 2: Till Fader Berg rörande fiolen. Texten lyder så här; notera särskilt rad 6 (och 7) i 3:e strofen:
Nå skrufva Fiolen, Hej! Spelman skynda dej. Kära Syster, hej! Svara inte nej, Svara Ja så bli Vi glada. Sätt dej du på stolen, Och stryk din Silfversträng; Röda stråken släng, Och med armen sväng; Gör ej fiolen skada. Du svettas, stor sak, I Bränvin skall du bada; Ty under detta Tak Är Bacchi Lada. - - Ganska rigtigt, Ditt kall är vigtigt Båd för Öra, Syn och Smak. Bland Nymphernas skara Är du omistlig man; Du båd vill och kan Mer än någon ann De unga hjertan binda, Och kärlekens snara På dina strängar står; Hvarje Ton du slår, Du et hjerta får, At konstigt sammanlinda. Just på en minut, Små ögon blifva blinda, Och flickorna til slut De bli så trinda. - - Hur du bullrar! Men Nymphen kullrar, Och du skrattar med din trut. Jag älskar de sköna, Men Vinet ändå mer; Jag på båda ser, Och åt båda ler Men skiljer ändå båda. En Nymph i det gröna, Och Vin i gröna glas: Lika godt Calas, Båda om mig dras. Ge stråken mera kåda; Confonium tag där Uti min gröna Låda; Och Vinet står ju här. Jag är i våda. - - Supa, dricka, Och ha sin flicka, Är hvad Sancte Fredman lär.
Den skarpsynte noterar naturligtvis att något vin i gröna glas inte syns till i bilden ovan. Men nymfen är ändock tillstädes!
Lyssna med behag till Fred Åkerström med Trio CMB i ett skönt framförande av episteln i fråga:
Liked this post? Follow this blog to get more.