Blad och bär och färger

Tyst! Vad är det jag hör? Vad är det som överröstar alla andra hörselintryck…?

Svar: Det är tystnaden… Jag lyssnar till tystnaden… Käringsjön, Härjedalen, Rogens naturreservat… En enstaka klonkande korp förstärker bara befrielsen från den s.k. civilisationens ljud. En storlom flyger förbi: korrrrr….

Och så färgerna! Höstfärgerna. Har jag sett något liknande tidigare? Vet inte, troligen inte. Stora delar av blåbärsriset är skrällande rött. Ripbärbladen likaså. Dekorativt, absolut. Men starkare intryck på mig gör det jag brukar kalla för “Brusewitz-färger”; jordiga, mjuka nyanser. Jag har ett flertal böcker av naturkännaren, författaren och bildkonstnären Gunnar Brusewitz (1924-2004). Färgerna i hans naturteckningar är just sådana. Odonbladen är sådär suveränt läckert, dämpat röda, i en nyans jag inte riktigt har något ord för (om någon har det, så låt mig få veta, please). Och så dvärgbjörkarna i min favoritfärg: orange, eller brandgult, som vi brukade kalla det. Varma färger i den kyliga hösten…

P.S. Glöm inte att högerklicka på bilderna och välja “Visa bild”, så blir de (liksom ögongodisnjutningen) större. D.S.

Odon:

Blåbär:

Dvärgbjörk och fjällbjörk:

Ripbär:

(Rent allmänt kunde det se ut så här):

Liked this post? Follow this blog to get more. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *