Bildbehandling

Jag köpte min första digitala systemkamera 2009 (i min ungdom hade jag en analog Pentax, spegelreflex, med tre utbytbara objektiv). Sen dess har fotandet stadigt tilltagit i styrka. Min fjärde DSLR-camera (digital single lens reflex-) är en Nikon D850, en alldeles fantastisk apparat. Lika viktigt är att ha de rätta objektiven, eller linserna (“gluggarna” på fotograf-slang); från vidvinkel via “normalen” (50 mm brännvidd) till teleobjektiv, om man vill ta bra bilder. Men allra viktigast är vad fotografen gör med sin utrustning! Att hen har det rätta ögat för möjliga motiv och bildkompositioner. Och när man har tagit en bild så är inte verket klart. Därtill kommer bildbehandling, smått föraktat av vissa, dock inte av mig. Den där bilden är nog “photoshoppad”, säger man, och menar ofta att den är förfalskad på nåt sätt.

Mitt bildbehandlingsprogram heter Lightroom sen ett antal år. Faktum är att jag aldrig photoshoppat. Inte förrän nu. Jag hade uppdraget att fotografera vid en live stream-konsert med afrobandet Kilimanjaro för någon vecka sen. Samtidigt som bandet spelade försiggick en modevisning med afrikanska kläder. Ett stort problem när jag fotade modellerna var att bakgrunden hela tiden var så rörig. Den bestod av gubbarna i bandet, och jag kunde inte ändra på detta. Jag kunde inte röra mig fritt, för jag ville inte komma med i direktsändningen.

Detta har motiverat mig att äntligen försöka förstå mig på Photoshop. För i det programmet kan man bl.a. byta ut bakgrunden – om man kan hantera programmet, vill säga! Det är svårt, mycket svårt, för en lätt dement ålderstigen farbror som jag; påminner om ett i timmar pågående intelligenstest. Därför blir jag så övermåttan glad vid minsta tecken på framgång. Här ska ni få se en bild, dels med den ursprungliga, röriga bakgrunden, dels med en ny, ditfixad av undertecknad:

Liked this post? Follow this blog to get more. 

En kommentar till “Bildbehandling”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *