Donald Trump

Har ägnat morgonen åt att fundera över företeelsen Donald Trump, ja, ni vet republikanernas presidentkandidat inför valet i november i år. Det valet är det i särklass farligaste som händer i världen i år. En seger för Trump är liktydigt med katastrof för såväl USA som för världen.

Det som fick igång mina trumpiga grubblerier idag var ett videoklipp på facebook, där skådespelaren Robert De Niro uttalade sig om Trump i amerikansk tv. Länken dit här.

De Niro om Trump: He’s a sociopathic, psychopathic, malignant narcissist; a total monster; He’s such a mean, nasty, hateful person. I’d never play him as an actor because he’s- I can’t see any good in him. Nothing. Nothing at all. Nothing redeemable in him; He’s a classic bully…. He’s got to be stopped.

Allt det här håller jag fullständigt med om. Jag tycker det räcker att se Trump tala och uppträda i tio minuter, så ser man vilken skitstövel det är. Trump är inget mysterium, han är hur tydlig som helst. Övertydlig.

Nej, det stora mysteriet är att så många amerikaner tror på honom, eller åtminstone är beredda att rösta på honom. De Niro får den frågan också: Hur kan det komma sig att så många sympatiserar med Trump? Och han har inget svar egentligen. Det är en gåta. Han antyder att Trumps anhängare är förbannade på någon eller något, vill slå någon eller några på käften, kanske hämnas på ett samhälle som svikit dem.

Ja, det kan väl ligga något i detta. Men att det är så många… (Inte en majoritet iofs, det har det aldrig varit. Hilary Clinton fick tre miljoner fler röster än Trump 2016, men förlorade ändå valet pga systemet med elektorer i stället för direktval. Trump vann de s.k. vågmästarstaterna och fick på så vis fler elektorer än Clinton.)

Biden fick 9 miljoner fler röster än Trump (81 resp 72 miljoner; valdeltagande 66,7 procent) i valet 2020 (vilket som bekant inte hindrat Trump från att hävda att det var hann som vann). 179 miljoner röstade inte; vi vet inte vad de tyckte om Trump. Men 24 procent av totalt 332 miljonerna amerikaner röstade på Trump.

Det obegripliga mirakulösa faktum som kvarstår är alltså att 72 miljoner människor röstade på en uppenbart psykopatisk, sociopatisk, narcissistisk lögnare. Och fortfarande är det så att de inte bara stöder honom, de älskar honom! Trots (eller pga?) alla åtal som riktats mot Trump. Trots att han försökte omintetgöra valresultatet 2020 genom en statskupp (stormningen av Capitolium 6 jan 2021).

Det stora antalet anhängare är i grunden fullständigt oförklarligt. Det finns massor med delförklaringar: många av hans anhängare är själva psykopater, idioter, manipulerade av sociala medier, rasister, förbannade på samhället som svikit dem osv. osv. osv.

Men av detta borde inte bli så många som 72 miljoner…

Det är långt mycket mer förunderligt att så många amerikaner stöder Trump, än att så många (okänt hur många, förstås) ryssar gillar Putin. Den ryska statliga propagandan är trots allt betydligt mer heltäckande än Trumps lögner på sociala medier. I USA finns ändå möjligheten att ta reda på hur saker och ting förhåller sig, vilket det inte gör i Ryssland. Den som opponerar sig i Ryssland riskerar att gripas och dömas till 10 års straffarbete. Ja, öppet oppositionella ryssar av typ Navalnyj riskerar att mördas av regimen. Majoriteten av ryssarna nås överhuvudtaget inte av någon saklig information från utlandet.

Och jämför vi Trump och Putin på det personliga planet, så måste man säga att det lär vara betydligt svårare att genomskåda P än T. Att P är en kallblodig, maktgalen mördare framgår inte av hans framtoning och hans sätt att tala. Han ser lugn och ofta närmast lite småmysig ut. Trump däremot är övertydligt osympatisk, sprutar ur sig förakt och självförhärligande.

Nej, jag håller med De Niro, Trumps popularitet är obegriplig, jag förstår det inte.

Den allra viktigaste miljömässiga delförklaringen till T:s framgångar är säkerligen effekten av de s.k. sociala medierna. Att kunna vara uppkopplad med så många likasinnade leder till ett slags masspsykos. (Tänk om Goebbels hade haft tillgång till nätet! Wow, vilka möjligheter det hade gett!) Man stänger ute alla som tänker annorlunda än en själv, avfärdar allt som inte stämmer med ens egna åsikter som fake news, och lever i sin egen värld av konspirationer och alternativa fakta.

Men ändå: att Donald Trump redan varit president i världens mäktigaste land en gång, och att han kanske kan bli det en gång till (!!!!???), det riskerar att rubba min redan tidigare sviktande tilltro till mänskligheten. Att hålla fram miljön som den största orsaken till att T lyckats nå så långt räcker inte. Visst, USA är ett skitsamhälle, långt ifrån någon idealisk demokrati, med gigantiska sociala klyftor, obefintlig välfärd, svindyr utbildning, urusel sjukvård för de fattiga, indränkt i intolerant, fanatisk religiositet, m.m., m.m.

Men att bara ta hänsyn till miljömässiga faktorer är ändå inte tillräckligt som förklaring till Trumps popularitet. Jag tänker att det måste finnas något genetiskt också, någonting som bottnar i hur vi människor är biologiskt utrustade. Trumpar skulle kunna dyka upp på andra ställen också (tydliga tendenser finns: Xi-Jinping, Erdogan, Modi, Orban, al-Asad m.fl.).

Sanningen är nog, att så här lättmanipulerade och kortsiktigt egoistiska är vi människor helt enkelt, när omständigheterna blir tillräckligt olyckliga och felaktiga. Det finns i oss alla. Hu vale…

Liked this post? Follow this blog to get more.