Spådom

En dag
ska stora regnbågens krigare
jaga bort dom för alltid
och allt ska bli
som det
en
gång
var

En gång
ska det flammande VanGogh-gula
det brytande havsvågsgröna
det glödande roseneldsröda
slutligen övermanna
de melerade
millimetermåttade
försiktiga
gråskalorna

En dag
ska själen genljuda av jordig rotmusik
i bordunrytmisk gung-groove
och ingen ska rädas
eller förneka sinnligheten
i ett extatiskt
vilt vinande
rått distat
Jimi Hendrix-solo
och allt
ska inte bara vara
som det måste
utan som det faktiskt
ska

En dag ska havet
på ytan varje dag annorlunda
i djupet evigt detsamma
en dag
ska det oändliga havet
omfamna allt
och allt
ska vara
som det
en
gång
ska
bli

En Stora Regnbågen-krigare.

Inspirationen till dikten Spådom kom från ett citat ur Die Entdeckung der Langsamkeit (se föregående inlägg):

„Sie werden erst zu Grunde gehen, wenn sie alles zerstört haben. Dann nämlich werden die Krieger des Großen Regenbogens sie wegjagen und alles wieder machen wie es war.“ [De kommer inte att gå under förrän de har förstört allting. Då kommer nämligen Stora Regnbågens Krigare jaga bort dem och återställa allt så som det en gång var.]

Pikant fråga: Är ovanstående framtidsvision ett tecken på att jag i egentligen är en smygkonservativ typ?

Liked this post? Follow this blog to get more.