Detta är en svarthätta:
Det är inte så svårt att gissa varifrån svarthättan har fått sitt namn, eller hur? Man har utgått från en utmärkande detalj i fågelns utseende, och skapat ett artnamn. Namnet säger något om hur den ser ut.
(Det märks att en man har hittat på namnet. Javisst, svarthättehanen har en svart hätta – men svarthättehonan har en rödbrun! Ett exempel så gott som något på manschauvinism i sin prydno…)
Att namn på fåglar grundar sig på visuella kriterier är en mycket vanlig princip. Jag har i ett pågående forskningsprojekt beslutat att kalla modellen den piktografiska principen. Svenska fågelnamn enligt denna princip äro legio; här några fler exempel:
blåhake, rödhake, bläsgås, bläsand, bredstjärtad labb, brun glada, brun kärrhök, blå kärrhök, dvärgmås, gråhakedopping, svarthakedopping, svarthalsad dopping, smådopping, gulsparv, gröngöling, grönfink, grönsiska, halsbandsflugsnappare, svartvit flugsnappare, mindre flugsnappare, koltrast, järnsparv, mindre hackspett, mindre lira, mindre strandpipare, mindre sångsvan, gulärla, ringduva, ringtrast, rosenfink, rödbena, rödspov, rödstjärt, rödstrupig piplärka, rödvingetrast, skedand, skedstork, skäggdopping, småsnäppa, smålom, storlom småskrak, storskrak, småspov, småtärna, sommargylling, stjärtmes, sothöna, stjärtand, styltlöpare, storskarv, storspov, svartbent strandpipare, svarthakad buskskvätta, svartmes, svart rödstjärt, svart stork, svartsnäppa, svarttärna, svärta, tofslärka, tofsmes, tofsvipa, tretåig hackspett, vitkindad gås, vitryggig hackspett, vit stork, kungsfågel, hökuggla, dubbeltrast, dvärgbeckasin, enkelbeckasin, dubbelbeckasin
Utöver de piktografiska har jag hittills identifierat fem andra typer av fågelnamn: audiografiska, habitografiska, nutriografiska, manerografiska och cyklografiska artnamn. Återkommer till dessa. Ni kan ju roa er med att försöka räkna ut vad dessa bygger på så länge.
Liked this post? Follow this blog to get more.