(Ja, rubrik apropå sammansättningsmöjligheterna i svenskan (se tidigare inlägg)… Här har vi (pluralis majestatis) kombinerat fem (5) substantiv till ett trettioen (31) bokstäver långt ord.)
Det här är vad vi empiriskt kommit fram till (hittills) vad gäller namngivningsprinciper för fågelarter i Sverige (fått många EU-miljoner i stöd för det här projektet, så det är bäst att redovisa lite resultat, tänkte jag listigt):
Piktografiska fågelnamn (bildbeskrivande) (se förra inlägget).
Audiografiska fågelnamn (ljudbeskrivande):
Exempel: gök, härmsångare (åld), taltrast, sångtrast (åld), kornknarr, nötskrika, näktergal, rördrom (?), skrattmås, skräntärna, steglits (stickelit), sånglärka, sångsvan, göktyta (jfr ty zilpzalp)
Habitografiska fågelnamn (grundade på livsmiljö, habitat):
Exempel: forsärla, backsvala, berguv, dalripa, fjällripa, fjällpipare, fjällvråk, (gransångare; felaktigt), lövsångare, strömstare, lappsparv, lappmes, ljungpipare, rörsångare, sävsångare, sävsparv, sandlöpare, snösparv, skogssnäppa, skärpiplärka, strandskata, tornfalk, tornseglare, trädpiplärka, ängspiplärka, strandpipare, havsörn, havstrut
Nutriografiska fågelnamn (grundade på födoval):
Exempel: bivråk (felaktigt; äter mest getingar), ormvråk, fiskgjuse, fisktärna, fiskmås, lärkfalk, nötkråka, sparvhök, duvhök, sparvuggla, kungsfiskare, talgoxe
Manerografiska fågelnamn (grundade på beteende):
Exempel: sandlöpare, tornseglare, trädkrypare
Cyklografiska fågelnamn (grundade på säsong):
Exempel: sommargylling, vinterhämpling
Liked this post? Follow this blog to get more.