det är ändå stort att få vara med. nån sa det nyligen, i radion kanske. o jag håller med. sitter ensam i solen på morgonen på berget i stavsnäs på värmdö i sverige i universum. (inte längre anträffbar på box 30 broaryd). jag är inte glad och inte ledsen, men jag ser solen, känner vinden, hör fåglarna och nån fläkt som surrar (kanske den på skithuset; elektrisk förbränningstoa, bra). kaffet smakar bra, doftar av ljung och kråkbär och enstaka blåbär (doftar nog inte så mycket, om jag ska vara ärlig – men det lät bra att nämna dom).
I eftermiddag ska vi spela på träterrassen i gassande sol, inför x antal människor som picknickar i solen. Det blir antagligen j-igt roligt och j-igt svettigt. Men först ska jag ta mig en promenad runt sjön, tror jag. Hej så länge.
Liked this post? Follow this blog to get more.