Mångalen

Ok, försöker inte bluffa, vet att det är mulet i natt, inte månklart. Men va fan, man kan väl bli galen ändå, i dessa onda tider? Om mångalen, covidgalen, Trumpgalen… tja, skit samma. Nu är det ock så, att den låt som värkts fram ur hemmastudion ikväll heter just Mångalen. Och sen kan ni räkna själva, som Kalle Glans brukade säga. Folk brukade fråga honom hur gammal han var, mest för att jävlas. De visste att han inte var så bra på siffror. Han brukade då svara: “Annie (hans fru) är född nettanhundra, sen kan du räkna själv!”

Nåväl, den här inspelningen torde böra kunna ses som ett corona-experiment. Meningen är att låten ska vara lite kuslig så där (jaha ja, så har jag förstört hela intrycket genom att pladdra för mycket…). Låten har egentligen sex verser, men jag sjunger bara tre (tack för det!!). Dessutom ett par samplade rader ur Tityos Come Along. Lyder som följer:

Mångalen
Han strövade bort i mångula natten, till vansinnets låtande lurar
Månen glintade hjärneljus, dovande dunkla stod granarnas murar
Dimmorna dunstade, återsvävade, älvors flortunna daggväv
Ur skogarnas hemliga vrånade skräcken, en dödendansande råräv


Intet visste han, intet ville han veta någonsin mera
Om livets bedragade drogade drömmar, av sand och grågrumsig lera
Månen i våld, och så vinden som suckar och siktas i barrdoftens kamrar
Och som vansinnets dårskapsdjävlarna rumlar och drumlar och hamrar och slamrar

Come along, come along with me, come along now come along and you'll see
what it's like to be free

Månen drunkar i skogssvarta tjärnens ebenholtsblänkande vatten
Stjärneglinnornas ninande skimmersken sakta dricks av natten
Allt vad som fanns det finns inte mer på den skumdunkeldovdolda jorden
Varma i mörkret, valna, vilsna, vila de magiska orden

Come along, come along with me, come along now come along and you'll see
what it's like to be free

Och så här låter låten:

Liked this post? Follow this blog to get more.