Förr i tiden var hög svansföring något som ansågs “osvenskt”. Att vara kaxig och tala om att man var bra ansågs inte passande. Alla ni i 70-årsålden som läser detta minns säkert Johnny Nilsson, skridskoåkaren. Han var inte skrytsam på något sätt, men han var inte rädd för att i raka ordalag berätta hur stark han var på 10.000 meter. För detta blev han i princip mobbad av allmänna opinionen.
Nej alla grader av blygsamhet ansågs lämpliga, inklusive den falska varianten. Men så är det kanske inte nu? Inte vet jag, seventyfive bast fyllda, men däremot ofylld av tidsandan.
Liked this post? Follow this blog to get more.