Under årmiljonernas lopp, enligt principen den bäst anpassades överlevnad evolutionerade evolutionen fram dessa vackra gulärlor, perfekt skyddsfärgade och anpassade till att smälta in i de rapsgulfläckade fälten. Och si, så fick Darwin rätt, när tiden var mogen. De gula ärlorna fick barn och barnbarn, medan de röda och blå strök med, lätt upptäckta av diverse rövare och rovisar (fågelskådarslang för rovfåglar) som de var.
P.S. Om jag hade varit så gul och grann som den här gynnaren skulle jag nog också tagit risken att brösta upp mig på vägen…
Liked this post? Follow this blog to get more.