Ett litet fotbollspoem i traditionell bunden, rimmad form, inför Sveriges match mot Frankrike i fotbolls-VM:
Mindre snack
och mer verkstad,
tack.
På Ljungavallen därhemmavid växte ljungen näst intill halvmeterhög på alla ställen på planen där det inte spelades så mycket (hörnen exempelvis). Målen var konstruktioner bestående av tre plankor, en lång (ribban) och två kortare (stolparna). Nät saknades. En rökare (hårt skott) i mål betydde att man fick leta efter bolluschlingen ute i skogen nånstans.
Här spelades vilda matcher mellan tillfälliga, spontanvalda lag, bestående av en allsköns blandning av allt från byns halvvuxna, från 10 år och uppåt-ynglingar (t.ex. jag) till 40-åriga ungkarlar (incels före sin tid…). Matcherna annonserades via muntliga kontakter (s.k. djungeltelegraf).
Längs Ljungavallens ena långsida låg, romantiskt nog, en gammal grå, mossbelupen, halvt raserad dansbana…
DEN GAMLA DANSBANAN
Till gamla dansbanan på lördagskvällen
uti hemlandets drömfagra bygd.
Vi vandra dit över stigar och hällen
in bland granar och hängbjörkars skygd.
Ja, det var dans uti skogen därhemma,
uti sommarnatt underbart ljus.
I minnet hörer jag spelmännens stämma,
och skogens nynnande, drömmande sus.
Och glammet och skratten i högsommarnatten,
bland pojkar och flickor det vänslas och språkas,
och älskande par här så kärligen råkas.
Ja, det var i ungdomens lyckliga da′r.
Det höres årtag och sång ifrån båtar,
som glida sakta över silverblank sjö.
Det sjunges visor till handklaverslåtar,
det är ungdom från sommarro ö.
Musiken hörs över skogar och vatten,
om hjärtat blir man så drömfylld och vek.
Och toner ljuda i högsommarnatten
och lockar sinnet till kärlek och smek.
Ja, vi var då unga, med kraft kunde sjunga
på visorna vackra så många och långa,
och när ifrån sjön vi till dansbanan gånga.
Ja, det var i ungdomens lyckliga da’r.
Och Dragspels-Hjalmar och Per med sin fela
de stämma upp med en kläm så det hörs.
Och med foten slå takt när de spela
och par om par nu på dansbanan rörs.
Det komma pojkar och flickor i flockar.
Här samlas ungdom ifrån hela byn,
ty melodin ger genljud och lockar
till lördagsdansen i granskogens bryn.
Långkjolarna svängde och blusliven trängde
och huvudschaletten den gled ned på nacken,
och pojkarna tjoa och stampa med klacken.
Ja, det var i ungdomens lyckliga da′r.
Liked this post? Follow this blog to get more.