Fiskana sove…

Någon gång alldeles i slutet av 70-talet eller början av 80-talet tog min dotter Ylva en promenad i Falkenbergs hamn, hand i hand med farfar. Vid kajkanten var ett antal fisklådor staplade; några staplar var så låga att blott några få-åriga Ylva kunde se innehållet i lådorna: döda fiskar liggande omlott, på is. Ylva studerade fiskarna en stund, och kommenterade sedan:

Fiskana sove… (r-ljuden var lite svaga under Ylvas tidiga år, p.g.a. visst småländskt föräldrainflytande)

Denna kommentar har nu, 40 år senare, inspirerat mig till en låt. För att människor i så många delar av världen som möjligt ska kunna förstå texten är den översatt till engelska:

All the Fish Are Sleeping

All the fish are sleeping
By no no means you could call them dead
All them dreams, all that weeping
Is only in your head

The trees are at home in the shining forest
Mountains belong to the sky
The wind and the rain, the grass on the plains
They live and they die, no need asking them why

The birds and the bees, with their humming and buzzing
All know where to fly in the air
The beasts of this world, they run with the sun
No care, no scare of disastrous despair

But what of all the people?
What of all us humans?
What’s our song?
Where do we belong?
Is the world our toy
Free to destroy?

The trees are at home in the shining forest
Mountains belong to the sky
The wind and the rain, the grass on the plains
They live and they die, no need asking them why

The birds and the bees, with their humming and buzzing
All know where to fly in the air
The beasts of this world, they run with the sun
No care, no scare of disastrous despair

All the fish are sleeping
By no no means you could call them dead
All them dreams, all that weeping
Is only in your head

Och så här låter låten, unplugged (planerar spela in och releasa den plugged, med Soggy Bees, inom relativt snart), komplett med rockvideo:

Liked this post? Follow this blog to get more.