Fikonkaktusar kommer ursprungligen från Mexiko. Men ända sen början på 1500-talet har de funnits i Europa. Columbus har fått äran av att ha tagit hit det första taggiga exemplaret.
Vackra, om än taggiga, dessutom nyttiga. Det här läste jag på “Kanarieöarna. Livets breddgrad”:
I syfte att förbättra livsmedelssäkerheten i torra områden har FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) utarbetat rapporten ”It’s time to put cactus on the menu”, som belyser hur viktig denna växt är som livsmedel. Enligt rapporten ”är de flesta kaktusar inte ätbara, men kaktusar från opuntiasläktet [t.ex. fikonkaktus, min komm.] har mycket att erbjuda, särskilt om de behandlas som gröda snarare än som vilda växter. Kaktusar kan vara en viktig källa till mat både för människor och djur. Dessutom lagrar kaktusar vatten i sina stammar och kan tillhandahålla upp till 180 ton vatten per hektar”. FAO har därför identifierat kaktusar som ett av framtidens livsmedel.
Taggar är inte värre än fiskben, antar jag; gäller bara att få bort dem innan man smaskar i sig den goda födan.
Liked this post? Follow this blog to get more.