Hej. Jo förstår ni, det var så här att igår drog jag ut en låda i köket som jag inte dragit ut på flera år. Jag minns inte varför jag drog ut den, men jag minns att jag drog ut den. Och i lådan låg en hoper gamla kassettband. Blev nyfiken, vad kan alla dessa kassetter innehålla? Påminde mig i samma veva att jag faktiskt fortfarande har en apparat som eventuellt skulle kunna användas till att spela upp kassettband. Och kan ni tänka er, apparaten fungerade!
Bland diverse mer eller mindre musikaliska annaler (t.ex. “old country” inspelad på rullbandspelare på 60-talet, överspelad (kopierad) till kassettband några decennier senare) fann jag en kassett med diktuppläsningar av Erik Fylkeson. Och associerade blixtsnabbt: Poetry Slam för fan…!
Jag deltog i början av innevarande sekel med liv och lust i ett antal Poetry Slam-arrangemang, dvs. tävlingar i diktdeklamation, kan man säga. Reglerna i korthet: deltagarna har att läsa egenhändigt författade texter/dikter inför publik. Diktuppläsningen får ta max tre minuter, håller man på för länge blir det poängavdrag. Poängen ges av vid tillfället utsedda jurygrupper i publiken. Dessa bedömer text och framförande var för sig med poäng från 0 till 10. “Poeterna” tävlar två och två, den som får högst poäng för sin uppläsning vinner, den andre blir utslagen. Vid kvällens slut står en enda poet som segrare, hen är poetry slam-mästare för kvällen.
Det räcker inte att ha skrivit en god text, det gäller att läsa upp den uttrycksfullt också! Man har tre minuter på sig att göra intryck på publiken, framför allt på jurygrupperna förstås.
Tävlingen styrs av en s.k. MC/emcee, en konferencier, som skall vara opartisk, men helst rolig.
Därutöver finns en domare, en slammaster, som räknar poäng och håller reda på tiden, och på att reglerna följs.
Vid en SM-tävling i Poetry Slam anordnad i Borås var Erik Fylkeson MC. Han var säkerligen opartisk, och dessutom väldigt rolig, ju längre kvällen led ganska vild t.o.m., faktiskt. Kan ha berott på att han hela tiden drack vin, om jag minns rätt. I samband med en kort paus i tävlingarna tog han sig före att ur en plastkasse plocka upp ett antal kassettband och kasta ut dem till publiken. Banden innehöll diktuppläsningar av honom själv. Jag stod som en av de tävlande på scenen, och fick mig inget kassettband tillkastat, varvid jag drabbades av avundsjuka och gick fram och bad Erik F om ett band speciellt till mig, för jag hade redan då insett att han var en fantastisk dikt-deklamatör.
Det var det här bandet jag hittade i kökslådan! (se ovan)
Låt mig ge ett exempel på hur Fylkeson låter när han läser (ni kan hitta mer av honom på hans hemsida). En kortis: Öppning i vila:
Mycket kort, dålig ljudkvalitet… (från kassettband till röstmemo via min uråldriga ångtelefon) Men ändå. Jag kan säga att jag var (och är) grön av avund: Tänk om man kunde läsa så där… Med sån inlevelse, så lågt tempo inkl pauser, så uttrycksfullt, m.m. m.m. Det har jag aldrig nått upp till, vare sig då eller senare.
Nu gick det faktiskt riktigt bra för mig ändå vid den där SM-tävlingen. Jag slutade trea; bronsmedaljör i svenska mästerskapen!! Inte illa! Blev dock utslagen i semifinalen utav en väldig finne (nåja, finlandssvensk då) klädd i läderkläder från topp till tå, med såna där cowboy-fransar på… Dessutom läste han j-igt bra, det måste jag medge. Minns bara ett litet citat från en av hans dikter, som gjorde succé. Har läst in det själv här:
Hann vann finalen också sen…
Liked this post? Follow this blog to get more.