Blev med tv nyligen. (En gigantiskt 65-tummare.) Ja, dvs. jag hade tv redan innan dess, men jag hade inte titta på den på några år. Orsaken var att jag inte riktigt klarade av att streama en del fotbollsmatcher eller filmer som jag var intresserad av med tv:n (s.k. tablå-tv ser jag aldrig numera). Den blev hängande där på väggen, medan jag häckade i min skrivbordsstol framför datorn i stället (som i och för sig är en rimligt stor en, en 27-tummare) där jag såg vad som måste ses: Barcas matcher, Rapport, vissa noga utvalda serier och filmer (har glömt vilka nu) osv.
Men för ett tag sen fick jag för mig att jag ju för fan måste ha en tv som går att använda. Sagt och gjort. Transaktionen gick av stapeln i en av de få kvarvarande elektronikaffärerna med personlig service, till på köpet belägen i centrum av staden: Rydéns Radio & TV. Jag ville till varje pris undvika Elgiganten, Media Markt (numera Power), Onoff, Siba och liknande opersonligt hysteriska j-a affärskedjor som bara bygger på att kränga sin skit så billigt och i så stora kvantiteter som möjligt.
Det var absolut inte den mycket gohällige och kunnige expeditens fel i Rydéns Radio & TV. Nej nej nej, det var jag själv som föll för frestelsen… Det blev en 65-tummare, långt större än tänkt.
Tillväxt.
Den gamla tv:n, en simpel 43-tummare tror jag, men fullt fungerande, åkte ut och den nya giganten åkte in. Fick excellent personlig hjälp med installationen av en mycket trevlig medarbetare i butiken, vill jag tillägga.
Och nu finner jag att jag tittar mer och mer på tv…
Tillväxt.
Det stämmer perfekt med förutsägelserna i Tage Danielssons centrallyriska poem ”Livet är kort” från 1967 (kan ni uttyda alla förkortningarna?):
BB
GB TV
IQ AB Ba BC C TV
FF LP EP UKV LSD
SSU RFSU TV
vpl OP
SKF LO ABF TV
SKF PR TCO DN TV
SKF VD SAF SvD TV
ATP KDS TV
GB TV
TV
TV
STOP
I väntan på den enda Premier League-matchen idag på Annadagen (inte full omgång alltså, vilket innebär ett brott mot en mer än 130-årig tradition i England, vilket fick engelska fotbollsfans att rasa; de vill ha tillväxt, mer fotbollsmatcher, inte färre). Jo – som jag var på väg att säga när parentesen avbröt mig – i väntan på matchen råkade jag zappa in på första avsnittet i en serie om problemen med massturismen i världen. Tänkte det kunde vara av intresse, eftersom jag själv är och har varit en del av denna trend. Jag har ett antal självupplevda exempel på vad som händer när alltför många turister samtidigt befinner sig på samma plats. Det mest extrema är nog när jag besökte kinesiska muren och knappt såg muren för alla turisterna på den.
I städer som Venedig och Barcelona blir de bofasta invånarna bortträngda från stadskärnan av turister på såväl gator som i bostäder. Airbnb är globalt större än alla de stora hotellkedjorna tillsammans.
Tillväxt.
Hela vårt ekonomiska system bygger på tillväxt. Allt måste öka, även ökningen måste öka. Annars hotar stagnation, nedgång, förfall. Det talas ibland om nolltillväxt, men det alternativet verkar egentligen inte finnas.
Även antalet människor – antalet konsumenter – måste ständigt öka, annars blir det kris. Det gäller städer, kommuner, länder, hela Jorden.
Allt, från mitt tv-tittande till jordens befolkning befinner sig i och bygger på ständig tillväxt.
Jag har varit anti-tillväxt så länge jag kan minnas. Det säger väl sig själv, att oändlig tillväxt på en jord med ändliga resurser är en omöjlig ekvation i längden, har jag resonerat.
Men jag börjar tveka. Är det rådande tillväxtobligatoriet något som ligger i människans natur? Kanske i alla arters natur? Är det någon sorts evolutionärt oundvikligt betvingande lag det här? Något vi måste rätta oss efter antingen vi vill eller inte, vare sig vi är medvetna om det eller inte?
Att grubbla på denna gåta må föga lär båta… (för att tala med Tomten). Men just att fundera över saker och ting är väl ändå ett utmärkande drag för oss homo sapiensare?
Homo funderiensis… den funderande människan…