Varje morgon vid fem-tiden

Varje morgon vid fem-tiden vaknar jag tvärt

och går ut ur min stuga så glad och alert

Jag försäkrar, det lilla besvär’t är det värt

att få lyssna till foglarnes morgonkonsert

P. Ramel, Småfoglarne

Ja, nu sjunger de ju inte så flitigt som i våras förstås, men en koltrast hörs fortfarande, liksom en och annan bofink. Det är tillräckligt för att jag ska glänta på dörren till min stuga här på Fårö och stiga ut på min terrass. Så här ser det ut:

Raskt klär jag på mig, äter frukost och beger mig sen ut för att med liv och lust ägna mig åt min favoritsysselsättning här på Fårö: fotostrosande nämligen. Idag stötte jag bl.a. på den här lille gynnaren:

Lyckades till och med (och det är inte lätt, det kan jag försäkra!) fånga hen i flykten (bildligt med kameran menar jag då förstås, inte bokstavligen):

Först tänkte jag att detta kanske är den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascal i ett senare liv som fågel… Men sen såg jag ju att det var en roskarl, och då började jag tvivla på att hen hade nåt å göra med Blaise P överhuvudtaget.

Annars har jag funderat en hel del på n’Blasse efter att ha lyssnat på ett avsnitt av Filosofiska rummet på radio i natt. Han är berömd för sina aforistiska one-liners. Han har bl.a. sagt så här:

Allt elände bland människor beror på att de inte kan sitta i lugn och ro ensamma i ett rum.

Det tycker jag var djupt sagt. Tror det ligger en hel del i’t faktiskt. Och själv bär man ju syn för sägen som flänger ut i natur’n varenda morgon och fotograferar och står i.

Men nu i eftermiddag har jag kommit till ro i alla fall. Nu sitter jag här på en stol, mol allena. Skriver lite grand, visst, men i stort sett i lugn och ro. Liksom bara för att visa att alla inte är så odugliga som Blaise mena’ på att vi ä…

Ett under har skett!

Alldeles nyss hade jag besök av en uråldrig, långhårig och -skäggig farbror här i min påvra stuga på Fårö. Hans uppdrag var att försöka ordna tv och wifi-uppkoppling till mig, vilken hittills varit totalt icke-existent. Tv:n lyckades nästan (tidigare helsvart, nu med meddelande “Videodata saknas”), och wifi-fixandet slutade med succé! Ok, min telefon surfar långsamt (dock tidigare inte alls), reparatörens telefon surfade inte alls, webbläsaren Safari på datorn funkar inte – men Firefox surfar som en blixt! Och det är förutsättningen för att ni, kära bloggläsare, ska få veta att jag lever och dessutom njuta av detta nya inlägg.

Här får ni ett par exempel på gotländska underverk till att börja med (ursäkta dålig mobilbildskvalitet; bilderna skickades lågupplösta från telefonen i viss desperation, på den tiden (fram till för en halvtimme sen) jag inte hade någon wifi, ja knappt någon yttervärldskontakt ö.h.t.):

Apropå blogginnehavaren och hans liv

Jo, i morgon far han (innehavaren) till Fårö, Gotland, för en veckas rekreation. Huruvida därstädes möjlighet gives till en anständig digital s.k. uppkoppling är okänt. Därför anbefalles stort tålamod i den händelse digital tystnad, livlöshet och död skulle utbryta å dessa sidor. Var lugn, statistik och studier visar att han (innehavaren) kommer att dyka upp igen, och med honom nya underbart fantasifulla inlägg å denna blogg.

Här en stiliserad bild av Fårö (alt. The Eye Up Above):

Kärleksquiz

Nedan tre bilder av en kärleksört som helt oförmodat kommit att spira i mitt fönster. Färg och ljus varierar och frågan är vilken sorts kärlek som symboliseras av respektive bild. Och, frågan är inte minst: Vilken typ av kärlek föredrar DU?