Vårservice

Idag fick jag för mig att jag skulle lämna in min cykel på vårservice. Solen lyste därute (fast det var säkert kallt som fan i nordanvinden ändå). Så jag tänkte att: 1) Nu är det dags! 2) Nu eller aldrig! 3) Ett, två, tre, på det fjärde ska det ske… osv.

Från ord till handling. Jag sketslettrampade mig ner genom hela stan och uppför backarna på andra sidan på halvtomma däck. Bara lite däven höstluft kvar i däcken; det mesta hade sipprat ut under den långa, stillastående vintern.

Och vet ni vad svetten gjorde? Jo, den lackade utav bara h-e.

När jag till slut, sent omsider, kom fram till Henrikssons cykel på Ramnaslätt (långt från all ära och redlighet) och skulle lämna in min tvåhjuling, upphov jag min stämma och mälte sålunda:

”Ja, ni får se till å få upp trycket i däcken ordentligt så det rullar lite lättare. Ja, och så lite rundsmörjning på vanligt vis. Kolla så växlarna löper fint, från kryp- till racerläge. Lite kärleksfull omsorg så där, så rullar vi några år till.”

Slog mig sen att jag kunde frågat om de inte ville serva mig också på samma gång. Fast i så fall hade det gällt att få ner (blod-)trycket en aning, inte höja det. Smörjbehovet är likartat dock. Det liksom knirkar i lederna vid vissa rörelser. Ryggen är stel som en krumnad eldgaffel. Kryväxeln går fint att få i, men det är värre med racerläget. Det kärvar, om man säger så.

Slog mig (aj!) emellertid ytterligare något senare, att nej, en dylik (vältra sig i dyn… fy f-n) begäran hade med säkerhet varit lönlös. En cykelverkstad är en cykelverkstad är en cykelverkstad… Kan bara indirekt fungera som en människoverkstad, på så sätt att en väl fungerande cykel är en bra grund till en frisk, väl fungerande människokropp.

Att cykla befordrar hälsa och välstånd, och förhindrar många tillfällen till synd!

Ska tänka på det när jag får tillbaka velocipeden på fredag…

Koltrasten och jag

Igår morse vid sextiden, på väg till Friskis (hurtbullevarning!) ljöd plötsligt förtrollande toner från Sveriges nationalfågel i mina öron: koltrasten spelade i den frostiga morgonen, överröstade så gott det gick trafikbullret.

Jag stannade till och lyssnade, drömde mig tillbaka till min barn- och ungdoms koltrastar. De gav sig så gott som samtliga iväg söderut på vintern (vintrarna var mycket kallare då). Återvände på våren och stämde upp sina vemodiga, improvisativa flöjtoner i skogen, märk väl, inte inne bland människohusen.

Jag var ofta ute i skogen på den tiden; i den s.k. naturen. Den var så klart människopåverkad till stor del också då, i sydvästra Småland där jag bodde. Men inte tillnärmelsevis i samma utsträckning som i dagens antropocena värld.

Vi har drabbats av samma öde, koltrasten och jag. Vi har urbaniserats… Vi har blivit kulturvarelser. Hela naturen har kulturiserats. Vad har vi för förhållande till naturen idag? Har vi någon kontakt med den? Bryr vi oss om den ö.h.t.?

My New Croquet Mallet

Visst låter Croquet Mallet finare än krocketklubba? Nu är det dessutom än mer befogat att använda sig av det engelska språket, eftersom klubban ifråga är tillverkad i England. Jag fick den i förrgår, prövade den på Kransmossens krocketplan igår. Så här ser den ut:

Det finaste pappa hade det satte han på bordet… Jo jo, nog är den fin alltid, min nya klubba. Det framgår om inte annat av dess pris: 540 pund sterling, inklusive frakt, vilket motsvarar cirka 6.300 svenska kronor. Men jag utgår från att den är värd sitt pris. Jag hade en nästan likadan tidigare (rund i stället för fyrkantig, enda skillnaden), och den tjänade mig väl i nästan 15 år. I slutet av förra säsongen gav den dock upp; ett av mässingsbeslagen i ändarna på klubbhuvudet blev instabilt. Alltså beställde jag en ny från England, för precis den här typen av klubba tillverkas endast där.

Det finns i princip tre olika krocketgrenar: två är internationella, engelsk krocket, eller association croquet, och golfkrocket, tillkommer olika nationella varianter, i vårt fall svensk krocket. På Borås Krocketsällskaps bana på Kransmossen här i Borås utövas alla tre krocketarterna; golfkrocket dominerar dock. Klubban ovan använder jag när jag spelar golfkrocket eller engelsk krocket. De liknar svensk krocket bara på så sätt att det är fråga om att passera bågar med kloten. Men det är andra klot, andra bågar, andra mått på planen, andra regler osv osv.

Jag har spelat SM i alla tre grenarna, och även representerat Sverige i landskamper för ett antal år sen.

Mer om krocket en annan gång. Måste bryta här, för det är fotboll på tv.